gabriellas

Idag i skolan så pratade vi om ensam kommande flyktning barn. 

Det rör mig faktiskt ganska hårt att få höra verkliga levnadsberättelser från hur de kan vara i deras hemländer. Det skrämmer mig att det får lov att gå till så i vissa delar av denna galna och knasiga värld. 

För vi lever i helt galet samhälle och värld. 

Det går inte att räkna med något längre och plötsligt kommer det fram sjukare och sjukare saker... 

man blir helt skakis av bara tanken  ... 

Jag tycker det är så hemskt att vissa människor blir så torterade och misshandlade i dessa länder. Att de ens är tillåtet men att människor har hjärta till att göra det. 

Det är bara att konstatera att vi lever i helt olika kulturer och det är bara att acceptera. 

Jag som sitter i lilla Sverige kan inte förändra världen genom min åsikt... tyvärr! 

 

Jag blir mer och mer irriterad på de svenska samhället genom att regeringen/samhället anser att mer eller mindre hela vår jultradition är rasism. 

jag kan ärligt säga att jag inte är speciellt påläst mer än de jag har läst på internet och vet inte hur det egentligen är. Men, om det är så som det framgår på internet så är det en aning skrämmande. 

 

Tydligen så får det inte finnas pepparkaksgubbar i lucia tåget längre för att detta anses vara rasistiskt... 

inte nog med det, så klipper Disney bort delar av den hederliga Kalle Anka filmen som visas på Julafton, för att det är mörkhyade figurer som uppenbarligen anses vara rasiskt, det också ... 

 

Jag vet inte vem som har bestämt detta eller om det ens är sanning och verklighet. 

oavsett så tycker jag det är tragiskt ... 

och dessutom så har facebook plötsligt blivit ett debatt forum... 

 

 

 

från något galet och tråkigt till något roligare ... 

 

ikväll står det "kalas" på schemat för pappa som snart fyller år. 

så strax kommer släkten hit och käkar och myser. 

ska bli hyggeligt! 

Imorgon ringer klockan åter tidigt och jag ska iväg på match med mina underbara flickor och sedan ska jag även tjäna lite pengar, dvs döma en del matcher ... 

 

 

Puss